Älskade Metallica på morgonen




En riktig mysdag

Det blev en riktig mysdag igår. Vi startade dagen med shopping och lunch tillsammans med Sanna och Bella i jakobsberg. Vi fortsatte sedan hem till Markus föräldrar i stäket för att låta våra flickor bada i babypoolen. När barnen sov satt jag och Sanna i skuggan med ett varsitt glas vin och pratade om allt möjligt. Kvällen avslutades hemma hos Rikard och Sanna med pizza till middag. Vi kom hem runt nio tiden och Metallica somnade bums. Jag tvättade mig och hämtade ut mitt täcke och kudde till soffan där jag bäddade ner mig tillsammans med Markus och tittade på film innan vi somnade. En riktig mysdag alltså. Jag mår så bra av sådana dagar! Älskart!

Hit och dit

Vi hann med en hel del igår. Jag var först i skolan och direkt efter hämtade Markus upp mig och vi åkte in till stan för att gå på en föreläsning. Väl hemma skulle jag lägga mig på soffan med en treo och vila bort min huvudvärk medan Markus och Tallica åt middag hos Markus föräldrar. Det blev inte så mycket vila för mig då min syster kom över och skulle hämta borrmaskinen. Hon hämtade inte bara borrmaskinen utan drog igång en städaktion då hon såg att det var stökigt här hemma. Det var skönt att få en spark i rumpan och städa iordning innan det blev alldeles för stökigt, men jag var helt slut efteråt. Markus blev mäkta förvånad när han kom hem och fann mig städandes och inte liggande på soffan framför spindelharpan. Jag slutar aldrig att förvåna, eheeh.

Idag är det skola med start 12.15. Jag hurrar inte precis men what to do.

sådärja

Metallica har haft en super duper gnällig och jobbig period nu senaste veckan. Vi har misstänkt att det är en tand som orsakar hennes griniga humör och idag gav sig hennes ena framtand till känna. Vi tjoar och hurrar för fullt och hoppas att det nu ska bli bättre, för ärligt talat har hon varit riktigt pain in the ass. Hur som helst ska vi i alla fall tillbaka till vårdcentralen imorgonbitti och ta nya prover. Mina prover jag tog för en dryg månad sedan hade inte visat något svar och behövde tas om. Med Metallica vill jag att dom ska kolla i halsen för hon harklar sig något förbannat, märkligt låter det också, plus att både hon och jag hostar nu igen. Det är säkerligen ingenting men hellre kollar jag en gång för mycket än en gång för lite.

Jag var förresten i skolan idag, vilket gick bara bra. MEN jag blev bjuden på en smärre hjärtinfarkt utanför skolan när vi hade slutat. En mamma kom med sin barnvagn och helt plötsligt välter hela barnvagnen bakåt, jag vet inte riktigt hur det gick till men bebisen som såg ut att vara knappt över två månader skrek så att jag fick ont i magen. Det gick nog bra med bebisen men jag tycker sånt där är så läskigt. Jag är alltid jätte rädd att sådant ska hända mig. Speciellt när jag går i trappor och bär på Tallica, det är ju så lätt att man snubblar. Usch, hemsk tanke!


sjukisar

Metallica verkar ha dragit på sig en förkylning för att sedan smitta mamma och pappa. Just nu ligger de två små grisarna tillsammans inne i vår säng och försöker sova efter en dos alvedon. Jag hör hur det vrids och vänds därinne så vi får se hur det går, redigt trött och hängig är hon i alla fall min lilla tjej. Själv har jag skola idag, börjar klockan elva. Ser jag framemot det? Njaae, det skulle jag inte påstå men ett måste är ett måste.

"Vår nya profilbild" Sa vi och enades sedan om att den inte alls var en bra bild.


Du kan gråta mitt på gatan men jag glömmer aldrig bort vad du gjort. Du får passa dig som satan för jag glömmer aldrig bort vart du bor.


Årets första kräftskiva, japp, då kör vi.


Middag

Min och Markus första middagsbjudning blev väldigt lyckad igår kväll, hehe. Det var mycket lek med barnen, matlagning, middag, lite mer lek med barnen och sedan slocknade båda flickorna vid halv nio tiden. Vi slog oss då ner i soffan med chips och ett varsitt glas vin. Dom åkte sedan hem vid elva tiden och då slocknade jag och Markus nästan på en gång. Jätte trevligt var det i alla fall, och det ska göras om fler gånger.

Idag körde mina planer ihop sig och vi fick snabbt göra nya för att inte gräva ner mig för planerna som sprack. De nya planerna blev shopping i kista. Jag har länge velat ha en svart långkjol och kan nu bocka av det från listan. Check! Ikväll har vi blivit bjudna på kräftskiva av Alexander hos hans pappa. Det ska bli trevligt, bara det att jag tror inte jag känner en enda människa där förutom Alexander och Markus (och Metallica då, hehe). Men vi får se.


PS. Sanna!! Jag kan inte själa bilderna från din blogg eftersom du har högerklicksskydd! Idioti! ehehehh DS.


Bellsiluring

Metallica fick följa med mig till skolan igår då Markus var tvungen att köra lite ärenden. Det var ändå bara leka lekar som stog på schemat så det var ingen fara att hon kröp runt på golvet. Hon fick snabbt upp ögonen för Paulina och hennes fina armband och utsåg henne till sin nya kompis. Markus kom och hämtade oss vid elva tiden och körde oss direkt till bro där vi överraskade Sanna med att bara dyka upp, hon visste dock att vi skulle komma men inte vilken tid. Vi stannade där tills Metallica vid fyra tiden inte längre var att leka med, hon var så trött att ingenting dög. Jag dööör vad Bella är gosig! Man kan verkligen inte få nog av henne (förutom hennes hoppande, det blir jobbigt för armarna efter ett tag). Metallica däremot blir mäkta avundsjuk när hennes mamma ibland leker med Bellsiluring och inte med henne. Bilder därifrån finns hos Sanna, jag väntar tills hon har lagt upp dom sedan roffar jag åt mig ett par.

Ikväll blir det middag med fina familjen kohut/andskär (Rikard, Sanna och Bella). Jag tror att vi bestämt att vi ska bjuda på middag här men bäst att dubbelkolla, om fallet är så måste vi städa, om inte så skjuter jag upp det. Som vanligt... heh

Det har vi gjort idag

Jag börjar som sagt skolan nu och det på heltid. Markus är pappaledig med start idag till sista augusti. September månad är det kurser och utbildningar på jobbet som är viktiga för honom att delta i och då får vi lösa passning av Metallica på annat sätt. Han är sedan pappaledig hela oktober då Metallica ska börja på dagis. Usch, det är ruskigt nära nu. Jag skulle gärna vara hemma med Metallica en längre tid men det här är det bästa sättet för våran situation. Markus måste jobba, jag måste bli klar med utbildningen och jag tror ärligt talat att Metallica kommer att må bra och ha kul på dagis.

Idag var det bara upprop på skolan vilket jag valde att hoppa över. Istället har vi gosat massor med Batman som numera har fått ett namn, Elvin! Det passade honom perfekt! Vi har också hunnit förbi Kezia, Kenny och Kevin och sagt hej. Ja, det är ungefär det vi har gjort idag. Markus och Metallica är över och hälsar på hos gudfar Alexander för tillfället och jag ska nog ta och röja upp lite här hemma.


Två grisar imorse


Gud var töntigt det känns men usch vad jobbigt det kommer att bli

När jag börjar skolan kommer det bli en helt annan vardag för oss. Min och Metallicas vardag har de senaste månaderna sett ut så att vi leker, träffar våra fina mammavänner och deras barn, går till öppna förskolan, fikar och leker lite till, men nu helt plötsligt ska det ta slut. Jag har numera någonstans jag ska vara varje dag, utan Metallica och utan allt det jag har gjort den senaste tiden. Jag finner det väldigt sorgligt faktiskt, hur töntig jag än låter, hehe. Sedan att Sanna ska vara så otroligt sorlig och nästan prata som om vi aldrig kommer att ses igen ger mig ännu mer ont i hjärtat. Efter att ha läst hennes inlägg där hon tackade för denna mammaledighet och för att få ha lärt känna oss kunde jag knappt hålla tårarna inne. Markus kallade mig för tönt men jag tror inte att han förstår hur jobbigt det här faktiskt känns för mig. Men precis som Sanna måste jag tacka mina underbara vänner och deras barn som jag och Metallica har fått lära känna. Tacka för att ni har förgyllt våra dagar något otroligt, plus att jag fick två otroligt bra vänner att ha även utan barn och öppen förskola. Vi kommer dock ses igen, mycket, för oss blir ni inte av med så lätt inte. Ont skit förgås inte så lätt brukar min mamma säga. Så vi ses tjejer, vi ses!

Jättespindel

Jag glömde bort att berätta om det lilla missödet som hände när vi skulle till öppna förskolan igår. Halvvägs ner för trappen hos Sanna tvärnitar jag och vänder upp igen, inte för att jag glömt något utan för att jag fått syn på en stor spindel som satt på väggen. Jag har aldrig sett en så stor spindel i mitt liv tror jag, den var inte meter stor men det kändes som om den lika gärna kunde ha varit det. Sanna är lika spindel rädd som jag så där stog vi i trappen med två super trötta ungar och två fullpackade skötväskor och vägrade gå ner för trappen. Sanna kommer på att hon ska hämta hårspray och spreja på den och jag frågade om häpet om den skulle dö av det, "nej det vet jag inte men den kanske stelnar" säger hon då, haha. Medan hon skulle leka hjältinna och röja undan hotet fick jag stå med båda barnen i famnen och heja på. Den dog förståss inte men hon fick ner den på golvet i ett hörn och höll den under kontroll medan jag smet förbi med våra barn. Jag tänkte att vi snabbt bara skulle ut ur porten och fly men Sanna hade fyllts av både hat och mod att hon kände att den här jäkeln måste hon ta död på för att kunna sova gott om natten. Jag fick alltså snällt hålla i barnen medan hon sprejade ner spindeln med hårspray och hoppades på att den skulle dö. Rikard dök upp mitt i allt men han var ingen vidare räddning, han är lika rädd för spindlar själv. Vi kom i alla fall levande därifrån men tanken av den där mega spindeln har jag inte kunnat släppa.

Idag är jag nöjd, riktigt nöjd

Idag var en bra dag. En riktigt bra dag till och med. Vi åkte till Sanna och Bella där vi fikade och lekte, därefter tog vi en promenad för att låta våra flickor sova i vagnen innan vi skulle till ungmammagruppen. Metallica är lite blyg i början när hon träffar andra barn, håller sig för sig själv men tittar nyfiket på de andra. Efter ett tag däremot kommer hon igång och kryper runt och försöker ta kontakt med en den ena och en den andra. Hon verkade fatta speciellt tycke för Sandras gullunge Elias (1 år), trots att han vid fikat skrek så gällt att hon blev rädd och började gråta, hehe. Jag tyckte ändå att hon verkade trivas med honom och satt jätte nöjt bredvid honom och delade på banan medan mamma satt på andra sidan bordet och inte alls brevid henne som hon annars helst vill.

Markus kom och hämtade oss vid fyra tiden och när vi kom hem var jag helt slut. All energi rann ur mig och jag slocknade på sängen av ren utmattning, hehe. Trött mamma. Just nu sitter mina två grisar i badet och jag ska göra lite middag, klockan åtta jag veeet.




Metallica och Elias


Tidig morgon

Denna morgon tänkte jag inte låta mig väckas av Markus som skulle till jobbet redan vid fem tiden utan tänkte ta och sova så länge som det bara gick. Tji fick jag! Metallica tyckte att vi skulle upp klockan 05.20, och vad mer kunde jag göra än att pallra mig upp ur sängen och behaga min dotter med välling och morgonbus. Det är inte så jobbigt när man väl kommer upp och möts av den glada lilla filuren och jag antar att jag inte får klaga då Metallica gett oss sovmorgnar på sovmorgnar de senaste veckorna. Hon själv verkade dock inte helt nöjd med att stiga upp så tidigt och ligger redan och tar en lur. Själv ska jag gör mig iordning nu så att det är gjort och sedan får vi se om jag hinner vila en stund på soffan innan pluffs vaknar och vill leka.



Två tröttisar


Liten pluffs fastnar i tvn mitt i allt fixande med datorn



Ett stycke mammig bebis

Metallica vaknade strax efter åtta och redan vid nio var vi över hos mina föräldrar för att hämta upp min lillebror som skulle hänga med oss hela dagen. Vi fick fint besök bestående av Sanna och Bella som vi bjöd på lunch innan vi gick till öppna förskolan. Båda ungarna sov i vagnarna då vi kom fram och hade ingen lust att vakna. Vi stog utanför i 45-50 minuter innan vi väckte dom, det var ingen hit för Metallica, hon blev gnällig och kunde bara roa sig i några minuter åt gången innan hon kom på hur trött hon var och ville vara i mammas famn. Vi stannade i alla fall kvar till sångstunden och gick sedan hem till oss igen vid fyra.

Metallica har förövrigt blivit jätte mammig, och då menar jag verkligen jätte mammig. Det duger knappt att vara hos pappa då hon vet att mamma är i något annat rum eller bara några meter ifrån, då kryper hon och klättrar upp på mig igen. Hon skriker som en stucken gris om hon inte får vara hos mig. Jätte pluttigt och nuttigt tycker vissa men själv tycker jag att det är jobbigt som satan. Visst är det kul att hon vill vara hos mig men det blir jobbigt i längden. Det blir nog nyttigt för oss alla att Markus nu på onsdag går på pappaledighet då jag ska börja skolan igen.

Nu ska jag gå och göra min kropp till lags för den skriker om att få lägga huvudet på kudden och somna. Godnatt!

börjar kännas en aning tråkigt...

Fortfarande ingen bebis vaken och nu börjar jag ångra att jag inte gjorde ett hårdare försök med att somna om. Det hade blivit en bra sovmorgon det. Nu är det onödigt att ens försöka för snart borde jag höra den där lilla damen ropa godmorgon från sitt rum och mötas av en hungrig Metallica som står upp i sängen och ser så där mysigt nyvaken ut.

Vaken

Metallica sover men jag är vaken. Jag har varit vaken sen klockan halv sex och bara väntar på att min lilla tjej ska vakna, jag saknar henne! Innan ni tycker att jag är alldeles för knäpp så var det Markus som väckte mig när han skulle iväg till jobbet och efter det kunde jag inte somna om. Så nej det är inte så att jag har ställt klockan för att gå upp och vänta på att Metallica ska vakna. Meeen! det skulle inte vara helt omöjligt.


Vi är helt galna över dessa små jeans. Hur söta är dom inte?!


Mysdag med farmor

Jag och Metallica har haft en riktig mysdag med hennes farmor idag. Innan mitt möte jag hade vid tre tiden i jakobsberg tog vi en shopping runda i centrumet. Efter att ha gjort våra ärenden i jakan åkte vi hem till stäket och gosade ute i trädgården på en filt. Jag och Metallica pallade ett äpple från äppelträdet och delade på, som Metallica förövrigt verkligen älskade. Jag trodde att det skulle vara alldeles för surt för damen och väntade mest på att få skratta åt någon rolig min när hon upptäckte att det var surt, men icke. Hon slukade bit för bit och blev grinig på mig om jag inte gav henne en ny bit så fort hon svalt den andra. Sedan blev det middag innan vi åkte hem vid halv åtta tiden. Nu sover tösamaja och jag ska titta på en film. Mannen jobbar toksent ikväll.




Dags att komma hem till mamma nu efter en hel dag!!

Jag längtar så mycket efter min lilla prinsessa som har varit med sin pappa på jobbet idag. Tydligen hade det blivit lite för mycket på jobbet att Markus pappa fick ta henne hem och nu bara väntar jag på att hon ska komma hem till mig. Metallica och hennes farfar har haft väldigt kul och därför har hon stannat länge men nu är det nog på tiden att hon kommer hem till mamma igen. Trots att jag har legat som en levande död på soffan med sprängande huvudvärk och en massa jobbiga känslor har jag saknat henne så mycket att jag till och med har suttit en stund inne i hennes rum och bara tittat. Jag älskar min lilla tjej så mycket att det värker i hjärtat. Det är frustrerande att inte kunna sätta ord och förklara hur mycket jag faktiskt älskar henne. Åh, när hon kommer hem ska vi pussas massor. Vet ni att hon pussas nu? Om man säger "puss" och gör pussljud mot henne så öppnar hon munnen, böjer sig fram och ger en puss. Ibland får man en riktigt blöt en, riktigt mysigt!


Metallica och hennes pappa när vi var i Göteborg. Metallica har precis ätit köttfärssås och spaghetti på bilden, as you can see...


Jag lever

En dag med avstängd telefon resulterar i över hundra missade samtal, minst lika många sms och en rejäl utskällning av en orolig syster. Min telefon var urladdad och den har fått för sig att bara vilja bli laddad av sladd kopplad i datorn och jag har inte orkat dra fram datorn fören nu, vilket som sagt ledde till att min kära syster inte kunde få tag i mig. När jag väl ringde upp fick jag minsann veta att jag lever. Hon hade varit så orolig att hon varit nära att boka en hemresa från gotland för att leta rätt på mig. Jag kan bara tänka mig hur arg hon skulle vara om hon gjort det och hittat mig här som en säck potatis i soffan utan ork att ens lyfta fram en bärbar dator. Hur som helst har hon nu kunnat lugna ner sig med vetskapen om att jag mår bra och jag har gottat mig i att hon måste älska mig såå himla mycket eftersom hon blir så orolig.

Nä, nu är det dags att ringa upp den där kära mannen som också försökt nå mig. Han vill nog bli försäkrad om att jag lever och inte ligger i något hörn här hemma och ruttnar.

Delad


drömmar

Som så många nätter förr drömde jag om dig inatt. Jag drömde att du kom hem, allt var bara ett skämt sa du och jag kommer ihåg att jag blev flyförbannad på dig för att ha dragit ut på skämtet så pass länge. Glädjen av att ha dig hemma tog snabbt över och jag grät av lycka. Jag vaknade av att jag grät. Denna gång inte av lycka. Jag grät för att verkligheten hunnit ikapp mig och drömmen kändes som en käftsmäll. Jag önskar att jag hade sovit lite längre, bara en sån liten stund till att jag hann krama dig, säga att jag har saknat dig och bara få smaka på känslan av att ha dig hemma igen. Jag känner mig så otroligt tom utan dig nära. Du är och förblir. Jag älskar dig!


Skönt att ha det rent och fräscht, lagom till helgen.

Det har varit så stökigt här hemma ett ganska bra tag nu och jag har fått total blackout och inte vetat vart jag ska börja varje gång jag försökt ta tag i det. I ren desperation ringde jag tidigare idag till min kära mamma som snällt kom till undsättning och hjälpte mig att städa. Nu är det rent och fräscht igen och jag lovar mig själv (precis som alltid) att det aldrig mer ska få bli så pass stökigt. Det var nästan att jag skämdes för min egen mamma så stökigt det var. Usch. Men men, nu är det städat och vi kan med gott samvete unna oss sushi till middag och som tack för hjälpen har vi bjudit över mamma också. Beatrice och Batman ska komma förbi en stund också, åh som jag längtar!

I Tallicas rum



älskade fina brorson

Vi var på fika hos Sanna och Rikard igår och med oss hade vi hela konsums fikabröd iprincip, i alla fall deras bullsortiment. Markus verkar lida av beslutsångest och går då efter att köpa allt. Sanna fick en smärre chock men dom har nu fika att livnära sig på i veckor framöver. Det var hur som jätte trevligt och jag busade en hel del med lilla Bella vilket gjorde Metallica avundsjuk, hehe. Hon "skrek" så fort hon inte hade allas ögon på sig.

Metallicas rum har nu fått en del hyllor, lådor, en liten stol, fönsterbräda med blommor och hon verkar trivas bra därinne. Igår var tredje natten hon sov själv i sitt rum och bara på de nätterna har hon växt något otroligt i mina ögon. Jag går in varje kväll innan jag ska lägga mig och tittar till min lilla prinsessa som ligger så fint i sin säng och sover, i hennes alldeles egna rum. Min stora tjej!

Idag ska jag förhoppningsvis träffa fina Beatrice och underbara Batman. Som vanligt håller jag på att sakna ihjäl mig efter båda två och har en massa pussar och kramar att ge till min älskade brorson. Helt otroligt hur mycket kärlek en människa kan bära på egentligen. Jag känner mig som ett känslovrak. Det är så mycket kärlek och känslor att jag ibland känner mig totalt handlingsförlamad. Jag blir jätte frustrerad över att inte kunna uttrycka min kärlek. Den är alldeles för stor, obeskrivlig. Jag älskar dig min fina alldeles underbara, älskade brorson!


Första gången jag träffade lilla Batman!


Lekfulla

Vi tog som sagt tag i Metallicas rum igår och flyttade in alla hennes grejer trots att det är en och annan list som fortfarande saknas, men de ska vi sätta upp så fort min pappa kommer hem och kan hjälpa oss. Det var mycket färgfläckar som skulle skuras bort från golvet och för det var vi tvungna att gå ner på knä med skurborstar. Jag upptäckte snabbt att du kunde glida runt på golvet då det var täckt av såpa. "Om du tar av dig byxorna kan du glida på golvet, jätte kul" sa jag till Markus som bara tittade på mig och fnös. Skyll dig själv tänkte jag och sköt iväg från väggen och gled över till andra sidan rummet. När han såg mig fara i en väldans fart väcktes barnet inom honom och han var snabb på att joina mig. Där gled vi omkring, som två idioter på golvet men skurborstar i högsta hugg och lekte mer än vad vi skurade. Men kul var det och rent blev det. Tänk om någon hade sett oss där vi åkte omkring... Eller njaa det är nog ingen som skulle bli förvånad.

Äntligen! Metallicas rum är (nästan) klart. Det är en del små grejer kvar att ordna men annars så.