Vi kan ju låtsas om att jag blev bra på den här bilden...

Även idag har vi haft det supermysigt. Denna gång blev det fika och bus hemma hos Sanna innan vi tog oss iväg till öppna förskolan. Metallica blev jätte trött och var tvungen att ta sig en lur så vi missade babymassagen, men det tar vi igen någon annan gång. Förresten! Metallica kom upp på alla fyra idag, alldeles själv. Mammas duktiga tjej!

Metallica väckte mamma redan vid klockan 06.20 och hade inga planer på att somna om. Efter att ha ätit mat låg hon på sin filt utan blöja och lekte med sina saker, själv la jag mig på soffan och kämpade med att hålla ögonen öppna. Jag lyckades inte utan måste ha somnat, till min stora förvåning var klockan 07.40 när jag vaknade till. Lilla Talls låg fortfarande nöjd på sin filt och lekte. Skönt med en liten extra lur men livsfarligt. Metallica blir ju bara mer och mer rörlig för varje dag och rätt var det är kryper hon och då är det inte så smart att mamma somnar på soffan med busbebis på golvet. Fy på mig! I och för sig sover man inte så djupt när man är ensam med bebis, utan man vaknar till av minsta lilla ljud. Förutom när Markus är hemma, hehe. Då sover jag jätte djupt och skulle säkert inte ens vakna om någon släppte en bomb bredvid mig. Det är konstigt det där. På något sätt ställer jag in mig på att Markus är hemma och då sover jag som en stock, men om jag är själv med Tallica och vet att det är jag som ska gå upp på morgonen så kan jag vakna av att hon vänder sig i sängen.

Idag är det som sagt ungmamma på schemat. Vi ska möta Kezia och Kevin klockan två på stationen för att ta tåget till bro där vi möter upp Josefine, Leah och Sanna, Isabella. Vi ser framemot lek och massage med våra vänner.

För det första måste jag presentera en av mina nya favoritfilmer, Next three days. Satan! Var bra den var. För det andra vill jag, som den egoisten jag är, säga grattis till mig själv på morsdag. Tack! Sist men absolut inte minst vill jag säga att tårtorna Markus mamma bakat var goda.. Nej, sist men inte minst vill jag självklart gratulera min kära man på 20års dagen. Vi hade som sagt bjudit över lite släktingar på fika, vilket var jätte mysigt. Metallica stal all uppmärksamhet från sin far och stod i centrum hela tiden. Glad som en lärka var hon och charmade alla precis som vanligt, men jag antar att det var utmattande för den lilla tjejen för när alla gått, kom gäspningarna på löpande band och det glada humöret övergick till trött gnällande. Nu ska jag springa över och hämta mat till Talls som är glömt hos min mor sedan ska jag gå och lägga mig. Godnatt.

Vi fick ett underbart samtal igår. Det var jag som svarade och satte mitt eget saliv i halsen då jag hörde din röst. Först trodde jag att det var ett skämt och det tog ett tag innan jag förstod att det verkligen var du på andra sidan luren. Jag började snabbt slänga ur mig allt som dök upp i huvudet. "Jag älskar dig. Jag saknar dig. Metallica har blivit sju månader, hon kan sitta själv. Hon har fått två tänder. Jag vill att du ska komma hem! Hur mår du? Sa jag att Metallica har fått två tänder?" Det var svårt att prata med dig, dels för att jag blev överrumplad över att du ringde och ville få ur mig allt jag tänkte på, men också för att mamma hängde på min arm och försökte stjäla telefonen från mig. Jag var så glad över att fått höra din röst och gled på den känslan ett bra tag. När kvällen kom tog sorgen över och jag låg som vanligt på badrumsgolvet i fosterställning och grät. Hela den här händelsen får mig att bli det lilla barn jag en gång varit. Men det är okej i stunder som dessa, visst sa du så? Du är och förblir. Jag älskar dig!

Sitter så fint och visar upp sin nya jacka.

Jag älskar dom här tightsen som hennes mormor köpte till henne härom dagen!

Jag blir lika förvånad varje gång när hon sitter upp själv. Jag kan verkligen inte förstå att hon har blivit så stor.

När Markus åkte till jobbet vid halv elva gick jag och Metallica över till min mamma. Efter ett tag kom Bea dit och vi for iväg till jakobsberg och shoppade lite. Metallica fick lite nya kläder i strl74, tanken är att hon ska ha dom i sommar men jag är lite skeptisk till om hon faktiskt kommer ha den storleken då. Vi får se. Vid sex-halv sju tiden samåkte vi med mina föräldrar till coop där vi mötte Markus och handlade mat. Väl hemma var det dags för Talls att hoppa i säng och till min stora lättnad verkar nätterna bli bättre nu. Senaste veckorna har hon sovit väldigt dåligt och vi har fått springa fram och tillbaka flera gånger varje timma för att stoppa i napp och buffa, men igår fick vi bara gå in fyra gånger innan hon sov genom hela natten. Ikväll har hon hittills inte vaknat någon gång och jag hoppas att oroliga nätter börjar lida mot sitt slut. (Peppar, peppar!) Skönt, för både henne och oss. Nu snart ska jag gå och lägga mig faktiskt, dels för att jag är trött men också för att jag inte orkar lyssna på min dödssjuka (läs förkylda) man. Hehe. Jag ska dock inget säga, jag låg och skrek om att jag hade smittats av pesten och bara hade några få timmar kvar i livet när jag hade huvudvärk. MEN det är en annan sak.. Såklart.

Hemma hos mormor är det kul att vara för då får man hjälpa mormor med datorn.


Suddig mobilkamera bild.

Det har varit otroligt mycket på senaste att jag och Markus behöver tid för varandra, så idag/ikväll har vi barnvakt och jag har ordnat med lite små överraskningar. Just nu är han på jobbet och jag har sprungit hit och dit, fram och tillbaka för att ordna och fixa. Nu är det städning av lägenheten som ska göras men jag har ingen lust. Pust. Jag brukar för det mesta tycka om att städa, tror jag, men inte nu. Jag försöker göra städningen lite roligare med en liten "städoutfit" och musik så kanske jag kan dansa mig genom städningen. Mycket roligare än så blir det nog inte… Nej nu måste jag sätta igång.

Butter tjej försöker göra tråkigt till roligt

Jag tackar gud för att jag har Markus som kan påminna mig att andas de gånger jag glömmer bort. Jag tackar gud för Matilda som släpar mina tankar och mitt humör till det bättre trots att det är nästintill omöjligt. Jag tackar gud för min älskade familj som sträcker ut händer då jag famlar i mörkret. Jag tackar gud för min underbara dotter som visar mig meningen med livet.

Jag kommer tillbaka. Jag ska bara lära mig att andas ordentligt igen. Just nu gör det så förbannat ont att andningen inte längre går automatiskt. Varför? Vad har hänt? Ja, det kan man undra. Men mina läppar är förseglade tillsvidare..

Börjar bli riktigt stark i dom små benen.


Lyckades få i en tofs i Tallicas hår. Dock hade vi bara resårband att göra rosett av så det blev inte en så jättebra rosett.


Ligger och chillar med favoritgosedjuret över ansiktet. Riktigt mysigt! Chillar med morfar ute i solen hos farmor och farfar.


Glad tuffing i solglasögon. Däckad tuffing med solglasögon.

Idag var det lillsjöskolansdag då det bjuds på fika, barnen sjunger, visar upp saker dom gjort och lite annat. Metallicas morbror går på lillsjöskolan och självklart var vi där för att titta. Tallica som älskar sång blev superglad och började dansa när barnen tog ton. Efter lite sång var det fika, sedan var det dags för mig och Metallica att gå hem för hennes farföräldrar skulle komma och hämta henne. Dom ville så gärna ha lite tid med henne och jag måste säga att det var mer än välkommet. Det är lite mycket just nu. Nästan så att det ibland känns alldeles för mycket. Eftersom jag aldrig är själv får jag aldrig riktigt tid till att bearbeta saker som händer. Med en liten flicka bredvid sig vill man inte släppa ut känslor hej vilt, men idag ska jag göra det. (Missförstå mig rätt. Jag älskar att ha Metallica.) Den här dagen ska tillbringas på soffan där jag bara ska tänka, känna, andas och samla mig. Om jag känner mig själv rätt lär det ju bli en del städning också men först ska jag vila. Det är ett måste.

Jag och Metallica har varit med min mamma på lunch hos min mormor. Där fick jag veta att jag skrämde en hel del med mitt "i am right by your side" inlägg vilket inte alls var meningen. Min stackars mormor hade mer eller mindre brytit ihop och blev jätteorolig. Vad inlägget handlar om är dessvärre ingenting jag vill dela med mig av här och det hoppas jag att folk förstår. Kanske skulle jag låtit bli att skriva om det men det är ju som sagt min blogg där jag får skriva vad jag vill och just då hade jag känslor som var tvungna att komma ut i form av ord. Jag förstår att man blir nyfiken och undrar vad som har hänt men vissa saker måste förbli hemliga.

Nu till något annat och det att jag funderar på om det är dags för Metallica att börja lägga sig klockan åtta istället för sju på kvällarna. På dagarna sover hon en liten förmiddagslur runt 10-11 tiden och efter det blir hon inte trött fören klockan fyra på eftermiddagen, och då sover hon till fem. Problemet är att hon sedan inte är trött vid sju tiden och då blir det ju lite krångligt att få en pigg bebis att sova. Inte heller kan jag hålla grodan vaken hela dagen till klockan sju. Därför tänker jag nu testa om det passar damen bättre att lägga sig vid åtta tiden. Dessutom har hon börjat vakna redan vid klockan sex på morgnarna och det kanske beror på att hon inte längre har ett sömnbehov på 12 timmar.

Markus födelsedagspresent var ju en biljett till Metallica som spelar i Göteborg i sommar. Av mamma och pappa fick han biljett till Iron Maiden som spelar någon dag innan Metallica. Alltså har vi en liten minisemester i Göteborg bokad från den första juli till den fjärde. Jag och Matilda har däremot inte planerat att åka hem den fjärde med de andra utan vi har bokat in oss på att stanna två dagar extra. De dagar då de andra också är där har vi fullspäckat schema och det finns ingen tid till att utforska göteborgs nattliv eller shopping och det är något vi vill. Så när de andra åker hem flyttar vi över till ett annat hotell och sedan åker vi hem den sjätte med tåg. Det ska bli superkul! Gud vad töntigt det kändes att skriva "det ska bli superkul" typ som "det var gott. Det var kul. Hon är snäll". Någon som förstår hur jag tänker och menar? Inte? Nej okej.

Åka vagn är roligt nu när man sitter upp och kan luta sig ut och titta runt.



Borsta tanden är också roligt.

Jag skulle till min läkare idag så jag ordnade med att Matilda skulle vara barnvakt och sedan tog jag tåget mot jakobsberg. När jag kommer dit och ska "checka in" säger hon i receptionen att jag inte har någon tid idag utan det är nästa torsdag. Jag vägrar acceptera det och ber henne kolla flera gånger innan jag slutligen tackar för mig och går mot tåget igen. Det var väll inte sådär jätteroligt men vad ska man göra om inte ett nytt försök nästa vecka. Innan jag åkte hem igen gick jag förbi apoteket och hämtade ut min medicin samt köpte en liten bebistandborste till Metallica. Att borsta tanden gick ganska bra. Metallica verkade tycka att det var roligt, men det blev såklart mest en massa bitande på den när hon skulle borsta själv. Jag antar att det är rätt behagligt för henne att borsta på den där lilla kliande tanden hon fått.

Nu på kvällen har hon fruktansvärt svårt att somna. Jag har fått springa fram och tillbaka och stoppat in nappen, buffat, sjungit och klappat i en och en halvtimme men nu har Markus kommit hem och bytt av mig. Han kom precis ut och sa "helt otroligt! Man försöker med allt men ingenting funkar, sedan lägger man ner henne och sjunger lite hammarbyramsor så slocknar hon direkt!" Behöver jag ens berätta hur stolt och nöjd han ser ut? Hehe. Nej, nu ska jag laga lite mat åt mannen som nästan precis kommit hem från jobbet.

Jag lyckades locka med Markus ut på en springtur lite tidigare ikväll. Snälla mamma kom över och satt här hemma ifall Tallica skulle vakna medan jag och Markus var ute. Jag undrar dock vart min kondition har tatt vägen. Det var väll sju-åtta år sedan jag såg den sist men ändå.. Nej, nu ska jag göra något åt dessa gäspningar. Nästa; Sängen!

Some might say they don't believe in heaven
Go and tell it to the man who lives in hell
Some might say you get what you've been given
If you don't get yours I won't get mine as well

Some might say we will find a brighter day

Jag hade en läkartid idag och dit följde Markus och Metallica med. Sist Markus var med tog han med sig en pizza som han satt och kladdade med när jag var inne hos läkaren. Det var pizza och trasiga plastbestick lite här och där. Den här gången ville han inte vara sämre utan drog loss handtaget på toaletten när han skulle kissa. Jag och Metallica som fortsatte gå fram i korridoren medan han svängde in på toan hörde ett krasch och sedan ett "hehe... ooupsi!" Helst hade vi velat låtsas om att vi inte kände den där konstiga killen med toalettens handtag i handen men vi var ju tvugna att ställa upp som dörrvakter då killen var på toa.

Markus åkte till jobbet vid halv tolv tiden och inte långt därefter gick jag och Metallica över till mamma där vi har varit hela dagen. Nu sitter jag i soffan efter att ha städat, Metallica ligger och sover sen en timme tillbaka och Markus har ännu inte kommit hem från jobbet. Vad ska jag göra nu då? Åh, nu ringer Matilda! Då har jag att göra i minst en timme, hehe! Pusshej!

Vi började dagen med att åka iväg och kolla på en bil. Jag suckade så fort Markus berättade vart vi skulle och tyckte att vi hellre skulle tänka på en resa vi planerar att göra över julafton. Tydligen är vi i behov av en ny bil och Markus menar att vi kan både köpa bil och resa. Antingen är han väldigt naiv i pengafrågan eller så var han och rånade en bank i fredags då han sade sig vara på krogen. Jag vet i alla fall att jag inte har något fett konto och inte heller är det pengar som kommer ur mig på toaletten. Vi tittade i alla fall på en bil som Markus är totalt såld på och just nu ser det ut som om vi blir med ny bil om någon vecka. Varför är det bara jag som sitter som på nålar och oroar mig över ekonomin? Jag undrar om min man har pengar undangömda någonstans eller om det bara är jag av oss två som står med båda fötterna kvar på jorden. Vi får se. Finns det inga pengar gömda i madrassen lär ju nudlar stå som middag ett tag framöver. Nu ska vi till Markus morfar och hälsa på.