Hua! Jag utkämpar ett krig idag, ett krig mot klockan, som jag hoppas vinna. Det här att klara tidspress är inte min största tillgång och jag försöker med allt för att behålla lugnet.

13.00: min mamma kunde ta Metallica tills Markus mamma slutar.
13.00: Markus slutar och med honom har han en kollega som båda behöver duschen.
13.00-15.00: Jag ska färga håret, duscha, göra mig i ordning, se över packningen och packa med det sista.
15.00: Vi behöver åka härifrån
16.00: Tåget går

Som sagt, en kamp mot klockan. Jag har heller inte tid att prova kläder så ner i väskan åker 4-5 klänningar som får provas på hotellet. Om jag nu har så brått varför sitter jag vid datorn undrar kanske ni, och det undrar faktiskt jag också. Det var nog mest bara att jag ville berätta att Metallica imorse satt vid stora bordet och åt frukost. Hon bredde sin egen macka med smör och leverpastej, sedan satt hon så fint på en stor stol och åt med dinglande ben och ett stort leende. Min fina, fina flicka! Usch, det gör ont i hjärtat att jag ska vara borta från henne hela helgen, speciellt då jag ska så långt ifrån henne att jag inte bara kan komma dit på tio minuter om det skulle vara något. Men nej, nu ska jag inte tänka så. Det kommer gå jätte bra.