Min eviga "tur" sviker mig aldrig och har nu gett mig en släng av magsjuka. Men å andra sidan har jag nog en hel del otur att få igen efter att ha dragit den bästa lotten i livet, Metallica. Det är otroligt vad hon ger mig. Imorse när vi promenerade över till mormor och morfar (morfar skulle lämna henne på förskolan eftersom jag knappt kunde gå de fjuttiga meterna hem till dom utan att kräkas) gick hon något steg bakom mig och trallade, men så kom hon och tog min hand samtidigt som hon sa min mamma. Sedan gick vi resten av biten hand i hand, jag med ett stort leende och ett hjärta alldeles för litet för mina känslor och hon fortsatt trallande. Åh, jag önskar att hon kunde förstå hur fruktansvärt mycket hon betyder för mig. Hur den lilla gesten fick mig att sväva på moln. Min älskade ängel! Du har gett mig ett liv värt att leva!

Idag bokade vi kyrkan!!! Vi gifter oss den 15 september 2012!!! ♥

Bobbie har kommit hem!! ♥

Usch, jag har kommit in i en period då jag är fruktansvärt trött hela tiden trots att jag sover ordentligt. Men det är bara att härda ut och hålla igång trotsallt. Markus jobbar kväll den här veckan så idag blir det till att äta en trevlig lunch tillsammans innan han far iväg. Jag och Metallica ska sen äta middag hos hennes farföräldrar, som vi brukar göra när vi (läs jag) inte orkar laga mat, hehe. Sen att Markus mamma lagar underbart god mat och att det alltid är trevligt att vara där är ju såklart skäl det med.

Nu ska jag göra iordning min vitamindryck innan lunchen ställs på bordet. Jag har fått för mig att jag har vitaminbrist och därför måste få i mig extra varje dag för att förbättre immunförsvar, ork och allt vad det är. Än vet jag inte om det hjälper men inte kan det väl bli värre av lite tillskott.

Det har inte blivit några inlägg på ett bra tag och det beror helt enkelt på att livet utanför datorn har tagit upp dygnens timmar. Det har varit lite rörigt pga. Många anledningar men jag kan glatt säga att det mesta har lagt sig och vi börjar komma tillbaka till rutiner och allt som hör därtill.

Det har ju självklart hänt en hel del sen jag skrev sist och jag vet inte ens vart jag ska börja. Först och främst måste jag berätta att på måndag nästa vecka kommer (äntligen!!!) Bobbie hem! Som vi har längtat, väntat och hoppats. En stor sten lyftes igår när vi fick beskedet och nu svävar vi på moln. Vilken lycka!

Jag måste också berätta hur otroligt imponerad jag är av min fina dotter som pratar något fantastiskt. Det är inte längre enstaka fall som hon sätter ihop ord utan nu är det alltid två eller fler ord som kommer ut efter varandra. Hon säger tillexempel: Jag ska gå gunga. Jag ska laga korv. Mamma sjunga med tiptop. Pippin sitter i trädet. Jag ska gå kasta blöjan... mm.
Jag är så förbannat stolt! Min stora duktiga tjej pratar verkligen!
Något jag älskar är att hon ibland kallar mig för mammis, hehe. Det låter så himla mysigt. Mammisss, med betoning på s:et.

Metallica har också införskaffat sig en leksaksspis, och med den spenderar hon många timmar. Hon lagar mat, sätter sig och äter, lagar lite till, hämtar mer sås, bjuder mamma och pappa och lagar lite till. Så himla gosig! Det bjuds alltid på korv och sås, så om det är någon som är sugen så är det bara att hojta till och Metallica fixar't!

Nej nu blir det för mycket text så jag avrundar här. Jag ska försöka komma igång med bloggandet mer nu, mest för min egen skull men också för de få personer som fortsätter att kika in flitigt trots bristen på inlägg.